Cattis Hjärpe

Lite torrt på inlägg nu på nån vecka, men det har sina förklaringar.

Att driva en gård är inte helt enkelt alla gånger. Det finns även en hel del risker och en olycka händer väldigt lätt. Förra veckan föll min sambo ner för traktorn och bröt foten. Han har precis gått hem för att vara pappaledig, något han har sett fram emot länge, och så händer detta. Tre frakturer i foten och blev sjukskriven direkt i minst 1 månad....suck! Det blev lite kaotiskt med tanke på att det är svårt att hoppa på kryckor och samtidigt ta hand om vår son plus våra två hundar som ska rastas och få sitt.

Så hur gör vi nu? 

Vi var ju inte helt pigga på att jag skulle behöva gå hem och vabba, med tanke på att gården måste drivas och det är svårt utan en vettig inkomst.

Räddaren i nöden blev min underbara pappa, som kunde komma ner och hjälpa oss förra veckan med barn, hundar m.m., tack vare att han nyligen blivit glad pensionär :D

Det har dock gått fort framåt med foten och min sambo kan ta sig framåt utan kryckor, om än lite haltandes.

Tack vare lite "jävlarinamma" ifrån min sambo så bedömde han själv att han fixar barn och djur själv hädanefter. :D

Ser man tillbaka så kunde det ha varit värre...han kunde ha brutit sig ännu värre och fått allvarliga men. Så även om det var lite paniksalget och man kände att "varför drabbar detta oss"  så är man tacksam att det bara var en bruten fot!

<3

 

Tusen tack till min underbara pappa som kunde släppa allt och komma ner! 

Tack för att ni finns mina underbara föräldrar som ALLTID finns där!

Älskar er!