Den senaste tiden och Opel cup 2015!
Ja jag visste ju att jag kanske inte är någon storbloggare när jag började med detta. Misstänkte även att min tid nog troligen inte skulle räcka till, därav avsaknaden av inlägg, men jag ska försöka bättra mig!!
Vi får backa tillbaka nån månad...
Jag åkte upp till Falun med Cerina för att där starta en MSVA:1, en Prix St Georges och även debutera i Intermediaire I. Jag tycker Falu ridklubb har trevliga tävlingar, samt att det är lättvindligt för mig att kunna sova hemma hos mina päron :-)
Först ut var MSVA:1, jag tyckte vi ändå fick till det mesta riktigt bra, inga direkta missar och hon höll sig på mattan. Jag blev dock lite besviken över poängen, 65 %...hmmm....tyckte nog att vi var värd lite mer. Läste feedbacken från domarna och överlag stod det att hon var lite hastig i sina rörelser och ibland kort i fromen. Jag var ju ändå böjd att hålla med. Vi fick dock en 3:e placering :D
Till PSG:n försökte jag då dra ner på tempot och böt till träns, det blev lite bättre och vi belönades med 67 % och en 2:a placering. Dag två var det debut i Intermediare I. Cerina kändes lite trött, jag med för den delen, serierna strulade på framridningen och det var riktigt dåligt väder. Men vi gick iaf in och i princip när jag får startsignal så öppnade sig himmelens portar och det verkligen öste ner. Banan var helt dränkt och Cerina blev lite tittig och tyckte det var blött och otäckt. Vi fick en del missar men jag kände ändå att det finns där, vi behöver bara träna lite mer på programmet. Vi fick 63,8% ändå, inte helt nöjd med det men kände mig inte besviken med tanke på förutsättningarna. Men så är det ibland, man kan inte ha vädrets makter med sig alla gånger :D
Efter Falun kände jag att Cerina måste hitta tillbaka till den fina styrka hon hade i höstas. Det är klart att både hon och jag tapapt lite muskler efter långvilan när jag var gravid. Jag bestämde mig för att enbart träna fram till finalen i Opel cup. Så två månaders träning stod nu på schemat. Och det gjorde vi, tillsammans med min tränare Johan så la vi upp en strategi om hur vi skulle träna. Träningen flöt på och ca 3 veckor innan cupfinalen hände det något. Cerina bara dansade fram och gjorde det mesta med lätthet, Ja! Äntligen kände jag! De sista veckorna fram till finalen blev hon bara finare och finare. Serierna blev raka, piruetterna lugna och fina, travökningarna ramlade på plats igen, ja det kändes helt klart som att vi hade hittat tillbaka.
Och så blev det den 19 september och första finaldagen i cupen. Jag kände att i år kunde det bli en riktig kamp! Många ekipage hade verkligen presterat jättefint under säsongen så kände att det kommer krävas minst 70% för att det ska finnas en chans.Nåväl, framridningen inför MSVA:n kändes kalasbra, hon gjorde allt jag bad henne om, kändes luftig, bärig och superfokuserad. Jösses tänkte ja, detta kan ju bli riktigt bra. Vi startar och allt flyter på enligt planen. Får en liten miss i ryggningen, blev ett litet missförstånd, i övrigt gick det super. Belönades med 70,194%! Jag var supernöjd!!
Tävlingsdagen på lördag blev ändå rätt kort, vi for hem direkt då vi hade lite jobb med ett stort träd som blåst ner på tomten, så det vara bara hem och i arbetskläderna. Titttade ju som en galning på Equipeappen såklart, haha! Katarina Jivemo gör en kanonrunda och tar över min ledning i cupen med en knapp halv procent. Det var väldigt jämt topå 3 inför söndagen.
Söndagen då....höll formen i sig? JA det gjorde den! Cerina var lika fin på framridningen och jag var superfokuserad, ville bara in och köra för fullt! Även i George satte allt enligt planen förutom en liten miss i ett byte. Jag kände att vi kunde verkligen inte ha presterat bättre denna helg, jag var sååå nöjd med vår insats när vi skrittade ut från ridhuset. Känslans visade sig stämma då vi fick 70,789%, Lena Måtrtensson hade oss dessutom på 73%! Wow!
Ni anar inte vad skönt det var att "ha det gjort", resten av dagen kunde vi bara gå runt och titta på fina ritter. Sen närmade det sig såklart då Katarina Jivemo och fina Filip H skulle rida.
För de som känner mig, vet att jag sällan är nervös för min egen insats, är mest fokuserad och taggad, men nu hade jag ingen kontroll på känslorna haha! Jösses vad nervös jag var när Jivemo red!
När jag sedan fick reda på resultatet kunde jag inte dölja min glädje för min egen skull. Jag visste att detta kunde innebära att jag skulle få åka hem med bilen. Jivemo var absolut en stark konkurrent som har haft toppresultat under hela säsongen. Det är ett väldigt fint ekipage som man absolut får ha ögonen på!
När sista ekipaget ridigt i LB så stod det klart att vi hade vinnut bilen!!! HELT GALET GLAD!! Jag kan verkligen inte beskriva känslorna jag hade. Jag är oerhört stolt över min fina illa häst som verkligen vet när det gäller att ignorera spöken i hörnen ;-) glädjetårarna rann faktiskt ner för kinderna.
Vill även rikta några tack!
Stort tack till vår tränare Johan Ekenberg som hjälpt oss komma dit vi är idag!
Stort och ödmjukaste tack till Nordmarkens Motor/Urban Stockesjö för det fantastiska priset och möjligheten för oss värmländska ekipage att få delta i något sånt här. Även stort tack till Värmlands ridsportförbund för återigen en välorganiserad cup. Min bästa groom, Sara Granholm, vad skulle jag göra utan dig?! <3
Sist men inte minst ett varmt tack till min familj som alltid stöttar, ställer upp och gör det möjligt för mig att fortsätta träna och tävla även fast jag har en liten underbar son hemma som självklart är mitt allt!
Skickar även med lite bilder från helgen :D
