Cattis Hjärpe

I år blir Cerina 10 år! Kära nån vart tog åren vägen? Jag fick henne sommaren 2011 när hon var 4 år. För er som inte vet om detta så var tanken från början att jag skulle ha henne till fälttävlan. Vi började tävla 2012, första tävlingen var en hopptävling som följdes av några starter i LB:1 och LA:1 i dressyr samt att vi även debuterade i fälttävlan. I fälttävlan så låg vi alltid i topp efter dressyren och vi vann vår första fälttävlan i september samma år. På dressyrtävlingarna var hon sällan under 70% och vi tog flera vinster...jag började se att det fanns en dressyrtalang i min fina lilla häst.

Under 2013 började vi säsongen med att debutera 110 cm i hoppning, hoppar som en smidig katt gör hon. Jag klev upp på MSVC i dressyr och vi tog flera vinster och placeringar. Jag tränade då för Jessica Andersson som började puscha mig för att kvala henne till championaten i Flyinge. Vid den här tiden så började jag mer och mer inse att jag nog måste välja vilken gren jag ska satsa på och då hon hade så lätt för sig i dressyren ökade intresset för det varje dag. Dock anmälde jag mig till fälttävlan och sommaren 2013 skulle jag debutera i 100-klassen. Det var i Mantorp. Hon gjorde en kanondressyr och vi fick 75% i dressyren, sadlade om och gick ner på framhoppningen. Hon kändes kalasfin! Vi skulle bara ta ett språng till innan jag skulle gå in och göra hopprovet så hände det som inte fick hända. En kommunikationsmiss mellan mig och Cerina och jag ramlar av med ansiktet först ner i marken och får hela min kroppstyngd över ansiktet. Det blev sån smäll att jag tappade luften, men tuppade aldrig av. Ambulans till Linköping blev det. Klarade mig fint, inga skador sånär som på ett sänderslaget ansikte. Efter detta tog jag beslutet att satsa helhjärtat på dressyren. Inte enbart på grund av olyckan, men det kanske var den som fick mig att till slut bestämma mig. Vi kvalade in oss till Flyinge och 6-års championaten och på hösten red vi final i Flyinge! 2013 vann vi även Thule cup första gången och fick äran att dra hem en ny Thule trailer.

 

Så kom 2014 och siktet var helt inställt på dressyren...
...och vilket framgångsår det blev!

Vi beduterade MSVB, MSVA och satsade även på att kvala in oss till 7-års championaten i Flyinge, vilket vi också gjorde. Även under 2014 deltog vi i Thule cup.
Summeringen av 2014 är att vi vann Thule cup igen! Vi kom till final i championaten igen, där vi också slutade på en fin 6:e plats! Cerina blev dessutom den mest meriterade 7-åriga dressyrhästen i Sverige. Lyckan var total! Inte minst för att jag även väntade vår son under den här tiden. Vintern 2014 fick Cerina en ganska lång vila, då jag var för tjock för att rida på slutet ;-) Jag fick hjälp av min underbara vän Sara med att motionera henne, men blev ingen regelrätt träning.

 

I mars 2015 föddes vår son. Två veckor efter förlossningen var jag i sadeln igen. Jag hade nyss fått veta att Thule cup skulle bli Opel cup detta år, så hornen växte såklart i pannan och siktet blev inställt! Vi fortsatte att starta PSG/MSVA under året och debuterade även i Intermediaire I. I september gick finalen i Opel cup. Denna gång var nerverna lite utanpå skinnet. Jag brukar sällan bli nervös när jag ska prestera, men denna gången var jag lite "on edge" så att säga. Dock lyckades jag hålla ihop mig själv för vi gör personbästa i PSG båda dagarna. Helt sjukt otroligt, men vi vinner även detta år och får köra hem en Opel Mokka!! 
Min häst är helt otrolig, hon har verkligen ett hjärta av guld och är en otrolig arbetsmyra.

 

2016 tar vi steget fullt ut och klliver upp på högsta nivån, svår dressyr. Vi deltar i Lövsta future Challenge för unga hästar samt Dressage power future stars. Vi skaffar oss värdefull erfarenhet, för ärligt talat nu är det svårt och hästarna ska göra många svåra saker under ett och samma program, och marginalerna är otroligt små. 

Vi placerar oss flera gånger och nosar på vinst ett par tillfällen. Vi får även möjlighet att åka till Elmia Scandinavian Horse show vilket var otroligt lärorikt för oss båda. Jag började även träna för Jennie Larsson detta år och är såå glad för det, du är en pärla Jennie!

Sist men absolut inte minst, så kvalade vi oss till Grand Prix!!!

 

Ser jag tillbaka på det så kan jag inte rikgtigt tro att det vi gjort är sant. Ska man vara krass så har vi endast satsat på dressyren de senaste 3 åren! Att på 3 år gå från MSV till att vara startklara för Grand Prix känns overkligt och jag är så tacksam över min fina häst.

Tusen tack Ulf Johansson för att du förmedlade kontakten till Tina Lundin, och tack Tina för att du sålde mig denna pärla. <3

Enormt tack till min tränare Johan Ekenberg som lotsat oss från det att vi valde att satsa på dressyren, utan dig hade vi inte kommit så långt! 

 

2017 så är siktet inställt på att rida på mer stadiga % i svår klass. Beroende på hur Cerina utvecklas under året så kanske det blir aktuellt med en start i Grand Prix till hösten. Det avgör Cerina.

Jag vinner inget på att puscha henne till något hon inte är redo för, därför är det helt upp till henne om hon är redo. Jag ska bara försöka hjälpa henne och visa henne vägen dit så gott jag kan.

 

I mars förra året gjorde jag den här filmen. Den är fortfarande högaktuell. Den lilla skillnaden är att vi nu är startklara för Grand Prix!

Vi har kommit en bra bit på vår resa!